Byggtermografering identifierar komfortproblem:  
Luftflöde och temperatur i obalans
Onormalt luftläckage och köldbryggor i en byggnadskonstruktion kan leda till fukt- och komfortproblem. På sikt finns risk för mögeltillväxt. Och en onödig energiförlust förstås. Husexperten hjälper dig att hitta felkällor (dolda byggfel, följdskador) för temperaturskillnader och guidar till en god balans mellan byggnadsteknik och ventilation.
 
Frisk luft och hur den tas in och ut i våra byggnader är avgörande för en god innemiljö och för en väl fungerande byggnad. En rad skador (t.ex. fukt och mögel) och olägenheter (t.ex. drag) orsakas av bristande lufttäthet och oönskade luftrörelser.  
 
En energieffektiv byggnad med gott inomhusklimat är i balans mellan luftrörelser, tryckförhållanden och täthet. När någon eller några av dessa kriterier brister uppstår temperaturskillnader som kan upplevas som kyliga drag (köldbryggor) och problem med fukt.   
 
Om luftens relativa fuktighet når över kritisk gräns (> 75 % RF) så uppstår alltid en risk för mikrobiell tillväxt med aktivitet inne i konstruktioner. Innemiljön kan då smittas med giftiga ämnen och luftburna partiklar som följer med luftströmmar pga. obalans i byggnadskonstruktionen. 
 
Luftflöden i förhållande till byggnadens ventilation anges på flera olika sätt. Dessa har även varierat över tid och skiljer sig åt mellan länder. För en hel byggnad/mätzon är det vanligt att ange flödet i antal luftomsättningar per timme (oms/h), dvs. antal gånger per timme som byggnadens totala luftvolym byts ut. Ibland anges det aktuella totalflödet för samtliga fläktar i byggnaden (kubikmeter/timme eller kubikmeter/sekund).  I persontäta lokaler med kraftigt varierande personbelastning kan flödet anges i dimensionen liter/sekund/person. 
 
Not. Enligt Svenska byggregler ska den lägsta temperaturen i en bostad och arbetsrum vara  18⁰C. I hygienrum och vårdlokaler samt i rum där barn och äldre vistas ska den lägsta temperaturen vara 20⁰C. 
 
                                                                                                                                                                                            Källor: boekonsult.se, Folkhälsomyndigheten, Luftboken,, Byggtermografi, Boverket